Parisavtalet trädet i kraft

Den 4 november var det dags. Äntligen trädde klimatavtalet, från klimatmötet COP21 i Paris 2015, i kraft. Vad går avtalet ut på? Fokus för avtalet har varit att minska klimatförändringarna och stoppa temperaturökningen på jorden. Avtalet sågs som en mycket stor framgång, särskilt som så många av världens länder skrev under avtalet. … men vad händer nu? Dels väntar vi på att länder faktiskt ska vidta åtgärder i enlighet med avtalet, för att få ner sina utsläpp. Samtidigt har det säkert inte undgått någon att Trump i natt har valts till USA:s nästa president. Trump som menar att klimatförändringarna är en bluff och som vill riva upp Parisavtalet. Det återstår att se hur det går. Nytt möte i Marrakech Nu pågår dessutom ett nytt klimatmöte (COP22) i Marrakech, där man bland annat diskuterar hur man ska nå målen som sattes upp i...

Läs mer

Klimatförändringar påverkar i princip hela samhället

SMHI kom i dagarna med dystra uppgifter. De klimatförändringar som vi redan ser och som spås infinna sig inom en snar framtid innebär mycket stora konsekvenser och i princip hela samhället påverkas. Med ett varmare och blötare klimat kommer hela tillvaron att påverkas. Vad innebär klimatförändringarna? Vi skrev nyligen om ökad temperatur på jorden. Temperaturen förväntas dessutom stiga ytterligare. Med högre temperaturer blir klimatet också blötare. Resultaten förväntas exempelvis bli fler skyfall, mer nederbörd och värmeböljor. Så påverkas olika delar av samhället På Klimatanpassningsportalen har man samlat information runt hur olika branscher påverkas av klimatförändringarna. Materialet har nu utökats med ett stort antal områden, såsom: väg och järnväg, sjöfart luftfart elektronisk kommunikation finans- och försäkringsbranschen De olika branscherna påverkas på olika sätt. Klimatförändringarna innebär en osäkerhet för finansmarknaden. Föräkringsbranschen måste ta hand om fler ärenden, då exempelvis våra hus oftare drabbas av översvämningar. För olika kommunikationer innebär klimatförändringarna större risker för ras, skred, ändrade grundvattenförhållanden och större läckage. Samtidigt förväntas turismen i Sverige faktiskt öka. Alla drabbas, alla måste förändra Det enda som är positivt med de nya uppgifterna är att om alla påverkas, kanske alla till slut är villiga att faktiskt göra något åt att förhindra...

Läs mer

Värmerekord tyder på stora klimatförändringar

I april slog världen ett nytt globalt värmerekord. Och för tredje månaden i rad slogs värmerekord med större marginal än någonsin tidigare. Värmerekorden vittnar om att klimatförändringarna verkligen är här. El Niño bidrar till höga temperaturer För tillfället är El Niño-fenomenet aktivt. Under dessa perioder ökar temperaturen globalt. Samtidigt ska man ha klart för sig att fenomenet kommer och går och nya värmerekord under El Niño är fortfarande nya värmerekord. Det har aldrig varit så varmt i april innan, när fenomenet har varit aktivt. Den senaste veckan har det dock kommit rapporter om att motsatsen La Niña kan vara på väg. Kanske får världen en kort andningspaus, innan det är dags för nya värmerekord. Växthusgaserna ökar Vi behöver växthusgaserna för att klimatet på jorden ska vara beboeligt, men med höga halter ökar medeltemperaturen. Du kanske har sett siffran 400 ppm kopplat till koldioxidhalten i atmosfären? Det globala genomsnittet passerade den siffran i mars 2015. Men varför anses 400 ppm koldioxid vara så viktigt? – 400 ppm anses vara halvvägs till en ökad medeltemperatur på jorden om 2°C. Det stora klimatmötet i Paris beslutade att vi måste begränsa koldioxidhalten i atmosfären till mellan 470 och 510 ppm – motsvarande en ökning av temperaturen på jorden med 1,5 -2 °C. Det är inte långt dit! På vilket sätt påverkas jorden? Vi har redan sett extremt väder i olika former och större naturkatastrofer, som troligen till stor del beror på klimatförändringarna. Världens korallrev har drabbats mycket hårt, i och med att haven försuras av klimatförändringarna, med korallblödning som resultat. Det är dessutom så att när klimatförändringarna kommer igång, startar processer som påskyndar ökad förändring. Exempelvis genom att metan frigörs ur mark, där det tidigare rådde permafrost. Vi måste helt enkelt ta tag i det här...

Läs mer

Miljönytta med e-handel?

Hur ligger det egentligen till med miljönyttan, när det gäller e-handel? Är det miljösmart att e-handla? Blir det mer miljövänligt att få varorna hemlevererade direkt från ett lager istället för att både varor och du själv ska ta dig till en butik? Detta ska undersökas! Vad vet man redan om miljö och e-handel? Det man vet hittills är att: godstrafiken inne i stadskärnan och i bostadsområden ökar i och med e-handeln. 13 % av koldioxidutsläppen i Sverige beror på just inköpsresor enligt Trafikverket. Vad går undersökningen ut på? Det är Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) tillsammans med Lunds tekniska högskola, som ska undersöka e-handelns effekt på miljön. De har fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten till projektet som ska pågå i två år. Frågor som ska undersökas: Hur ändras människors resvanor? Hur påverkar e-handeln livsmedelskedjornas distributionslösningar? Vi ser med spänning fram emot att ta del av...

Läs mer

Regeringen klimatsatsar på Arktis

Den svenska miljöpolitiken ska satsa extra mycket på Arktis meddelar miljöminister Åsa Romson, utrikesminister Margot Wallström och minister för strategi och framtidsfrågor Kristina Persson den 24 januari. Vi vill se ett starkare klimatarbete, juridiskt skydd för känslig natur och att riskerna med oljeborrning och överfiske förhindras. Hela världen påverkas av Arktis Arktis miljö hotas av klimatförändringar, oljeborrning och överfiske. Det är lätt att tänka att Arktis som är ett förhållandevis obebott område inte är så viktigt, men om miljön i Arktis påverkas, påverkas hela världen. Arktis’ is är ett kylskåp för resten av jorden och är en viktig faktor för att stabilisera jordens klimat. Men isen smälter i allt snabbare takt. Sverige räknas som ett arktiskt land och regeringen vill nu att Sverige ska arbeta för att övriga arktiska länder ska ta sitt ansvar, samtidigt som man föregår med gott exempel. Punkterna i den nya satsningen Ett stärkt klimatarbete Ge rättsligt skydd till känslig natur Förhindra riskerna med oljeborrning Förhindra överfiske...

Läs mer

Minska din klimatpåverkan

Vi lever i ett samhälle där miljön diskuteras ständigt och det var ingen som blev förvånad att Johan Rockströms sommarprat var ett av de mest lyssnade. En fråga han ofta får är vad man som privatperson kan göra för vårt klimat – idag listar vi några knep för att leva mer miljösmart! Det finns många små knep i ens vardag som kan minska vår miljöpåverkan. De kan göras i hemmet, på jobbet eller ute i naturen eftersom den största delen av vår klimatpåverkan kommer från resor, vår mat och vårt boende. Vi kan minska vår påverkan genom att göra aktiva val. Jobbet Reser du i jobbet? Hur tar du dig till och från arbetet? Kanske du kan digitalisera ditt arbete mer än vad du tror? Mötet i Stockholm kanske kan tas över Skype eller så kanske du inte behöver flyga? Du kan faktiskt ta tåget och jobba på detta för att sedan slå samman veckans möten och sedan ta tåget tillbaka. Utöver detta kan man se över färdsättet till och från jobbet. Åker du bil ensam varje dag? Kanske du har en kollega du kan samåka med eller kanske till och med byta ut bilen mot cykeln en eller par dagar i veckan? Hur ser kollektivtrafiken ut i ditt närområde? Det är inte möjligt, tidsmässigt och pengamässigt på många ställen i vårt land att åka kollektivt – men i storstäderna fungerar det alldeles utmärkt. Maten Ett förhållningssätt för maten – och för att äta rätt mat – är att följa SMART-modellen: S – Större mängd vegetabilier M – Mindre andel “tomma kalorier” A – Andelen ekologiskt i din kost bör öka R – Rätt kött och Rätt grönsaker T – Transportsnål mat Det är inte många som känner att de kan kompromissa med maten med både produktion och konsumtion av mat påverkar vår miljö på många sätt. Konsumtionen av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen- äter vi mer vegatabilier och mindre kött skulle utsläppen på vår jord minska. Köttet har nämligen störst klimatpåverkan! Det är inte många som kan tänka sig att avstå från köttet, men en vegetarisk måndag kan vara en bra början. Se till att några av veckans rätter inte innehåller kött. En annan bra idé kan vara att hålla sig till säsongens råvaror. Nu när vi går in i hösten är potatis och annan råkost både billigt och i säsong, istället för att använda sig av exotiska frukter som importeras långväga. Konsumtionen Hur mycket behöver du den där tröjan egentligen? Ett bra sätt att stilla sitt konsumtionsbehov är att köpa nytt mer sällan. Kanske den där snygga soffan finns på second hand? Tips! Du kan mäta din egen klimatpåverkan här:...

Läs mer

Asbestförbudet har räddat liv

Asbest är materialet som var mycket populärt att bygga med – innan man insåg dess koppling till många cancersjukdomar såsom lungsäckscancer. Många av de som insjuknade var rörmokare och isolerare, och först nu, 30 år senare har man kunnat publicera den första rapporten med en positiv bevisning av förbudet. Asbestförbudet infördes i Sverige 1982 och de andra nordiska länderna mellan 1972 och 1992. Alla länderna har successivt bytt ut asbest mot andra material och mot annan teknik. Vad är asbest? Asbest används som ett samlingsnamn för många mineraler som återfinns i vår natur. Dessa bryts främst i Kazachstan, Ryssland, Kina och Kanada. Under 1970-talet upptäcktes hälsoriskerna med materialet, man såg kopplingen till cancer-sjukdomarna och mineralerna förbjöds. Det är Arbetsmiljöverket som har hand om restriktionerna av asbest i Sverige, och undantag från förbudet är det endast Arbetsmiljöverket som kan godkänna. Då en del byggnader fortfarande innehåller asbest finns det ett tillståndskrav för rivningsarbete som även det ska beviljas av Arbetsmiljöverket. Resultat av asbestförbud Nyligen släpptes en studie där man följt personer som började sitt arbetsliv i samma veva som förbudet mot asbest infördes. Varför studien från resultatet kommer nu beror till stor del på att det kan ta tid att se effekterna av ett förbud mot ett hälsofarligt material. Vad man nu kunnat se är att asbestförbudet förhindrat ungefär 12 fall per år av lungsäckscancer och 12 fall av lungcancer. Innan förbudet drabbades många i riskyrkena av asbestos, asbestsdammlunga, mesoteliom och andra...

Läs mer