Stiftelsen Håll Sverige Rent håller den här veckan de årliga skräpplockardagarna. Förra året deltog uppsattningsvis 622 000 personer runt om i landet, främst är det barn och ungdomar.

Nedskräpning har både miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter. Renhållning av allmänna ytor kostar flera hundra miljoner kronor varje år, per storstad.

Sedan snart ett år finns en ny skräplag som innebär att nedskräpning kan ge böter om 800 kronor. Lagen undantar dock småskräp som tuggummin och cigarettfimpar. Cirka 1 miljard fimpar slängs på marken varje år. De är svåra att städa undan och innehåller giftiga ämnen som bryts ner mycket långsamt.

Genom att anordna de årliga skräpplockardagarna hoppas Håll Sverige Rent på att fler människor ska börja lägga märke till skräpet och inse effekterna av nedskräpning samt sända en signal till andra om att nedskräpning inte är okej. Skolor och föreningar såväl som företag uppmuntras delta genom att helt enkelt gå ut utomhus en stund eller en dag för att plocka skräp.

I helgen går ett viktigt event av stapeln i Piteå för den som är i branschen för, eller är intresserad av, vindkraft och annan förnyelsebar energi. 100 olika talare kommer finnas på plats och bland annat hoppas man kunna lösa frågor om rätt placering av vindkraftverk runt om i landet. Därtill behandlas även frågor kring energieffektivisering.

Till mässan!
För energieffektivisering i det egna hemmet med, till exempel, värmepump!

Miljö och etik är det ungdomar tänker minst på när de shoppar visar en ny rapport från Konsumentverket. Inte mer än 10 procent överväger alltid eller ofta miljö- och etik-aspekterna innan de genomför ett köp. Rapportresultatet har baserats på frågor som ställts till drygt 1000 ungdomar i åldrarna 15 till 17 år. Frågorna har handlat om vad som köps samt hur och varför. Bland annat visar resultaten att 90 % av de tillfrågade har köpt kläder eller skor under de senaste tre månaderna och att över häften sällan eller aldrig tar hänsyn till miljö- eller etik-frågor.

Läs mer på Konsumentverket.

Green Village i Surte är det första av fem planerade bostadsprojekt för bostäder med fokus på tre olika områden:

1. Energi
Nära Keillers damm, ska 116 bostäder byggas som ska vara självförsörjande vad gäller el. Vatten värms av solfångare, husen värms av bergvärme och hushållselen kommer från vindkraftverk.

2. Arkitektur
För att bygga så klimatsmart som möjligt tas, bland annat, hänsyn till både materialval, avverkning, bränsle och färdväg. Som ett exempel har man valt att bygga golvet av bambu som är ett material som växer upp på 4-6 år. Dessutom är man mycket noga med att påverka kringliggande natur så lite som möjligt.

3. Kommunikation
Från alla fem områden kommer det att vara lätt att ta sig in till Göteborg via pendeltåg. Vad gäller området i Surte kommer problemet att det är över en kilometer till pendeltågsstationen antagligen lösas med eldriven buss på sträckan.

Fakta: Green Village

• Drivs av Hans Wiliö
• Ägs huvudsakligen av F O Peterson & Söner Byggnads AB
• Byggstart; december 2011
• Försäljningsstart; februari 2012
• Inflyttningsstart; december 2012
• Green-Village.se 

Ungefär 60 procent av vår totala energiförbrukning beräknas gå till uppvärmning av bostäder. Därför är det viktigt att tänka på hur man värmer upp sitt hus för att spara in både energi och pengar. Genom att exempelvis ändra sina vanor, byta värmesystem, isolera huset bättre eller göra andra större eller mindre åtgärder kan man därför bidra till en bättre miljö samtidigt som man sparar in pengar.

Tänk på energianvändningen

Oavsett om man bor i hus eller lägenhet så finns det en hel del man kan göra själv för att tänka på energianvändningen, även om man förstås har större svängrum att exempelvis byta värmekälla i ett hus. Man kan exempelvis tänka på vilka vanor man har, ifall man brukar stå och duscha länge, diska under rinnande vatten, låta kylskåpsdörren stå öppen medan man brer sin macka, låter lamporna lysa i de rum där man inte är, tar bilen överallt dit man ska, låter datorn stå på dygnet runt och så vidare så kanske man kan fundera på olika alternativ som är lite mer energisnåla. Har man hus så finns det faktorer som inverkar på energiåtgången, som hur välisolerat huset är, husets planlösning, vilken temperatur man har inomhus och förstås vilket värmesystem eller värmekälla man har i sitt hus.

Olika värmesystem

Idag finns det många olika värmesystem och värmekällor att välja bland och alla har sina för- och nackdelar. Vad man ska välja beror exempelvis på hur huset är byggt, vilket värmesystem som finns där för tillfället, hur gammalt huset är och hur länge man planerar att bo i huset.

• Oljepanna var tidigare förstahandsvalet för många husägare, men idag är olja ett av de dyraste värmealternativen och dessutom är det inte särskilt miljövänligt. Har man redan en oljepanna så kan man byta till pellets, fjärrvärme eller en värmepump.
• Pellets är en miljövänlig och prisvärd lösning. Man kan exempelvis installera en pelletskamin eller pelletspanna, men man kan också installera en pelletsbrännare på en panna som redan finns i huset. Pellets sägs kunna ersätta upp till 70 % av uppvärmningsbehovet.
• Värmepumpar finns det numera gott om på marknaden. En värmepump kan utvinna värme från exempelvis utomhusluften (luftvärmepump, luftvattenvärmepump eller frånluftvärmepump), jorden (jordvärmepump) eller berggrunden (bergvärmepump). Värmepumpar kan användas som komplement till el för att värma upp såväl ett hus som husets varmvatten. Men brukar räkna med att en värmepump kan ersätta mellan 50-90 procent av uppvärmningsbehovet.

Förnybara energikällor

För att vara miljösmart är det bra om man kan välja någon av de förnybara energikällorna. Dit hör till exempel solenergi, vattenkraft, vindkraft, tidvattenenergi och vågenergi. Även biobränslen, från exempelvis skogsbruket, räknas till de förnybara energikällorna så länge som tillväxten är lika stor som avverkningen. Även biogas, det vill säga gas som kan utvinnas ur olika biologiska material exempelvis matrester, räknas till de förnybara energikällorna. Om man använder förnybara energikällor så påverkas inte miljön lika mycket som om man använder kol, olja och andra fossila energikällor.

För intressant infallsvinklar gällande miljöpolitik, klicka här.

Grön energi eller grön el är en benämning på den el som är producerad av förnyelsebara energikällor, det vill säga exempelvis vattenkraft, solenergi, vindkraft och biobränsle. Många elföretag erbjuder Grön el till sina kunder, men om man väljer att köpa Grön el så kan man inte räkna med att just den el man själv förbrukar är producerad av förnyelsebara energikällor. Istället fungerar det så att elföretaget totalt sett lovar att producera och leverera lika stor mängd Grön el som deras kunder förbrukar och betalar för. Efterfrågan på Grön el blir allt större och det kommer förstås att innebära att elbolagen kommer att fortsätta investera i utbyggnad av Grön energi, liksom i utveckling av förnyelsebara energikällor.

Grön energi i villan

Som husägare har man förstås större chans att välja Grön energi än en person som bor i lägenhet. Man kan exempelvis installera luftvärmepump, börja elda med pellets, installera en solvärmeanläggning, borra för bergvärme och så vidare, beroende på vad som passar bäst för det egna huset eller vad som blir mest energieffektivt.

Förnyelsebara energikällor

Förnyelsebara energikällor eller förnybara energikällor är en beteckning på de energikällor som hela tiden förnyar sig och på så sätt inte riskerar att ta slut inom den närmaste framtiden. Dit räknas exempelvis vindkraft, vattenkraft, solenergi och bioenergi. Dit räknas däremot inte fossila bränslen, alltså kol, olja och naturgas, eftersom de förnyas under en väldigt lång tid. Man talar då om många miljoner år innan de förnyas och dessutom förbrukas de idag i en mycket högre hastighet än vad de skulle kunna förnyas. Kärnkraft räknas inte heller in bland de förnybara energikällorna. Att använda sig av förnybara energikällor är fördelaktiga ur miljösynpunkt eftersom de ger ett mindre bidrag till växthuseffekten än icke förnybara bränslen, men helt och hållet saknar de trots allt inte avtryck på miljön.

Exempel på förnybara energikällor

Solenergi är den energi som utvinns från solens strålning. Dit räknas exempelvis solvärme, som är en beteckning på de olika tekniker som används för att utnyttja solenergin för att värma upp hus och byggnader samt solkraft som används för elproduktion.

Vindkraft är den energi som uppstår när stora luftmassor är i rörelse. Vindar uppstår genom tryckskillnader i atmosfären till följd av ojämn uppvärmning från solen och man kan använda energin från dessa luftmassor till el i ett vindkraftverk.

Vattenkraft utnyttjar den energi som finns hos vatten i rörelse, exempelvis i vattenkraftverk, tidvattenkraftverk eller vågkraftverk.

Biobränslen är detsamma som bränslen baserade på biomassa, oftast från växter som nyligen varit levande, exempelvis gräs eller träd (jämfört med fossila bränslen som varit döda i miljontals år). Biobränsle kan användas både hemma i villan, som drivmedel i bilar, i fjärrvärmeverk och i värmekraftverk.

Allt fler människor tycker att det är viktigt att vara miljösmart. Man kanske väljer ekologisk mat, undviker plast och onödiga förpackningar och cyklar istället för att ta bilen korta sträckor. Om Jorden ska vara en bra plats att leva på även för våra barn, barnbarn och barnbarnsbarn är det smart att tänka på miljön och klimatet redan nu.

När det gäller ens bostad och bostadens uppvärmning så är det ett bra område att vara miljösmart på. Att bygga ett hus miljösmart, eller byta till ett miljövänligt energialternativ är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Driftskostnaderna för huset är ju oftast de högsta utgifterna när man blir husägare.

Miljösmart husägare
Det man kan tänka på är exempelvis valet av plats där huset ska ligga, isolering, fönster, ventilation och förstås uppvärmning. Bygger man ett nytt hus kan man redan från början välja att placera huset på en skyddad plats, placera ytterdörren vänd mot söder, välja ett tak som kan användas för soluppvärmning, se till att huset är energieffektivt tätt och så vidare. Äger man redan ett hus kan man tänka på att välja rätt lösning för uppvärmningen, se till att huset är välisolerat och ventileras som det ska.

Miljösmart i vardagen
Något man också bör tänka på är att alla de små sakerna man gör i vardagen också kan bidra till såväl bättre miljö som bättre ekonomi. Exempelvis kan man minska tiden man använder rinnande vatten, man kan använda lågenergilampor istället för vanliga glödlampor, sortera soporna, stänga av teveapparaten istället för att låta den stå på standby och släcka lamporna i de rum man ändå inte är i för tillfället. Sådana små saker kanske ter sig obetydliga, men de har faktiskt större inverkan än man tror för energiåtgången och därmed också miljöpåverkan och energikostnaderna.

Moderaterna ser mycket allvarligt på vad som, enligt de själva, kan vara vår tids största miljöutmaning; klimatfrågan. Man ser det större perspektivet och inser att ett globalt problem kräver global lösning med ett engagerat Sverige.

I samarbetet inom Alliansen har Moderaterna framarbetat en mycket ambitiös klimatpolitik där man bland annat lagt fokus de sektorer som exkluderas i EU:s handel med utsläppsrätter, var man att fram till 2020 ämnar minska våra utsläpp med 40 % jämfört med 1990.  Noggrant har alliansen visat hur detta måla ska uppnås med olika besparingar.  Prioritet ligger i att på billigaste och mest effektiva sätt sänka utsläppen. Med historiska data kan visas att sänkta utsläpp inte korrelerar med minskad tillväxt. De senaste 20 åren (1990-2010) har Sveriges ekonomi vuxit 50 procent samtidigt som miljöarbetet har intensifierats.

Moderaterna ser en stor möjlighet att föregå med gott exempel vad gäller miljöpolitik och satsar prioriterar klimatfrågor även under tider med ekonomiska svårigheter.

Man ser gärna ett globalt rättsligt bindande avtal gällande reducerade utsläpp samtidigt som man inser utmaningarna med att samordna frågan mellan ett stort antal länder med enormt skilda förutsättningar och intressen. Klimatbistånd till fattiga länder drivkraftighet under internationella förhandlingar är exempel på hur man vill vara en god förebild för andra länder.

Ur ett globalt perspektiv vill partiet bland annat att vägen mot målet att halvera de globala utsläppen innan 2050 ska ha påbörjats innan 2020 samt att nya relevanta marknadsmekanismer utvecklas.

Vad gäller transportsektorn är moderaternas inställning att varje transportslag ska bära sina miljökostnader och är tydliga med att man inte bekämpar transporter utan dess utsläpp.

Läs mer om moderaterna.